Baxnar är ordet, det är det man gör, man baxnar tamejfan när man i lugn och ro sitter där på morgonkulan och slötittar på panelen i morgonsoffan. SVT har ju dessvärre den dåliga smaken att ha med Fredrik Virtanen som en av medlemmarna i panelen och det är väl knappast någon hemlighet att han inte direkt tillhör dom mest lysande stjärnorna på journalisthimlen. Det spelades en snutt från en musikvideo som indirekt handlar om Carl Bildt, det nämns bland annat att han är folkmordsmiljonär, vilket jag självklart håller med om. men absolut inte herr Virtanen. Han flög i taket och blev så upprörd att han började stamma, det framgick med pinsam tydlighet vilket parti som ligger honom närmast om hjärtat. Dom andra paneldeltagarna, Johan Norberg och Anna-Charlotta Gunnarson, var både sakliga och pålästa i ämnet emedan Virtanen till och med förnekade att den blaska han jobbar för skulle ha haft en artikel om just detta. Man kan inte anklaga Virre för att vara särdeles påläst då han inte ens läser vad hans kollegor skriver, det är väl vådan av att vara alldeles för egotrippad och mediakåt som han ju faktiskt är. Bara man syns och hörs själv så spelar det liksom ingen roll vad övriga pöbeln på redaktionen gör, trots att dessa är bra mycket mer insatta i saker och ting än vad man själv är. Enligt Virtanen är Carl Bildt mer eller mindre en idol och fan ta den som pratar illa om honom. Som avslutning på sitt försvarstal hävdade han dessutom att den här låttexten är ett hot mot det fria ordet. Hur menar han då? Om man väljer musik som uttrycksmedel och använder en sanningsenlig text för att belysa ett problem, är inte det att till fullo nyttja det fria ord som vi faktiskt har i det här landet? Jag skulle vilja vända på det och istället säga att just detta är ett utmärkt exempel på hur man kan uttrycka sig för att sprida ett budskap. Detta är alltså mina högst personliga åsikter och jag skulle vilja lämna ett litet råd till Virre, ta reda på vad som är rätt och fel innan du börjar försvara dina idoler offentligt, du kan ju börja med att läsa din egen tidning.

 

 

Medan vi ändå är igång och Åberg är irriterad så fortsätter vi i samma stil, denna gång vänder jag dock ilskan mot landstinget i Sörmland.
Det har väl knappast undgått någon om Evert Stefanssons öden och äventyr med nyss nämnda landsting, karl’n sitter i rullstol med två amputerade ben och fick avslag på sin ansökan om permobil med motiveringen ”Osäkert om funktionsnedsättningen är bestående.”!?!?
Men alltså, hallå…vad fan är det frågan om? Inte ens jag, som hade underkänt i biologi, tror att ben ska växa ut igen, just den dagen var jag faktiskt i skolan.
Men landstinget tror alltså att ben som amputerats växer ut igen bara sådär, det är ju fantastiskt vad vetenskapen gått framåt  så fall.
Ska man tolka deras motivering så finns det ju faktiskt en chans att han om bara några månader, kanske år, ska hoppa upp ur stolen, pigg och alert och kanske rent av springa ett maraton eller nåt.
Man kan ju inte annat göra än stillsamt undra om det sörmländska landstinget och Förnedringskassan har slagit sina påsar ihop, generellt sett så agerar dom ju på samma människofientliga sätt.
Som väl är för Stefansson finns det nu en vardagshjälte som jag vill ge en stor eloge, Tord Knutsson på företaget Eloped, han lånar helt sonika ut en elmoped till honom tills dess att det löst sig, om det nu gör det.
Tord Knutsson, jag tror inte det är någon större risk att du läser detta men om du gör det, vet med dig att du är guld värd!
Artikeln om Evert finns att läsa här:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14013511.ab

 

 

På det stora hela blir man snudd på deprimerad av allt skit som händer i det land jag börjar tappa förtroende för allt mer.
Det som grämer mig mest är den förbannade flathet som genomsyrar oss alla.
Vi pratar om hur dåligt regeringen sköter sig, vanvården av våra gamla, den ständigt ökande klyftan mellan fattig och rik, men inte en enda jävel lyfter ett finger för att försöka få till stånd en ändring.
Jag börjar rent av lessna på politik överhuvudtaget, jag gick ju med i Vänsterpartiet för att vara med och slåss och påverka men det händer liksom ingenting.
Vi har våra möten där vi diskuterar ekonomin och vad som hänt i de olika nämnderna men inget mer än så, det finns liksom ingen gnista, inget engagemang.
Visst, vi jobbar på vårt håll för att få till vår solidaritetsdag men även om nu det har politisk bakgrund så är det ju ändå inget som kan få det moderata styret på fall.
Möjligen kan vi reta upp en eller annan men mycket mer än så blir det inte och jag tycker det är lite tråkigt.
Politik på högre nivå står i skarp kontrast mot den lokala och man kommer inte ens i närheten av de debatter man ser på tv.
Byhåla styrs av en moderat vid namn Harald Hjalmarsson och han uttrycker sig till och från väldigt plumpt, bland annat hyllar han idén att fattiga människor ska ta emot allmosor från frivilligorganisationer.
Jag väntade mig en anstormning från vårt håll när detta uttalande blev känt men jag väntade förgäves, inte ett skit blev sagt och det hela rann ut i sanden, precis som det brukar göra.
Ja, jag är kritisk mot oppositionen, inte minst mitt eget parti och jag efterlyser lite mer jävlar anamma, hur ska vi kunna få till en förändring av det politiska klimatet om vi bara stillatigande står och tittar på?

 

 

Väderläget: +5, grått och mulet, ja jävlar.